Senaste Inlägg
Jag sitter på ett tåg,
på väg från en värld till en annan.
Samtidigt som mitt inre
håller på att braka samman.
Hela jorden skakar,
som mitt under ett skred.
Tiden måste vänta,
jag hinner inte med!
Jag försöker att få till det,
så som alla vill.
och kvider utan fasa
när jag inte räcker till.
Jag kämpar och slåss,
för att vara till lags med alla.
För jag känner att jag,
om någon, är den som ska falla.
Förstå, mina vänner,
att jag älskar er.
Och blir bara glad att ni
blir fler och fler.
Men det finns fortfarande
bara en enda jag.
Och mina veckor har ännu
inte fått sin åttonde dag.
Jag sitter på ett tåg,
på väg från min tredje värld till en fjärde.
Och alla ni i dem
har för mig, ett obetalbart värde. Postad den 2009-11-23 @ 14:49:24
Postad i Allmänt | Kommentarer (0)
Är det läskigt när jag kan förklara hur han känner?
Att krossa hjärtan är inte alls min grej,
Jag bryr för mycket om varenda tjej.
speciellt nu en, som på något sätt,
fick mig att tro att jag hade hittat rätt.
Jag trodde det var äkta, jag trodde jag var kär,
jag trodde jag till slut skulle få känna hur det är.
Och vem vet, ett tag kännde jag det nog,
när jag såg henne och kännde att hela kroppen log.
Men plötsligt så rasade osäkerheten ner,
och misstankarna blev bara fler och fler.
Livet blir svårt när sådant händer,
hur ska man förklara när känslorna vänder?
Och detta baserat på ett enda skäl:
att vänskapen räckte mer än väl.
Men kan man gå tillbaka utan att förstöra,
undgå att allt blir en enda röra?
Att krossa hjärtan är inte alls in grej,
men jag är säker och kommer inte att ändra mig. Postad den 2009-11-21 @ 03:17:42
Postad i Allmänt | Kommentarer (1)
Jag är lycklig just nu helt enkelt.
Lycka är en själslig kraft,
en kraft som kommer innifrån.
Större än allt du nånsin haft,
som hjälper genom rop och hån.
Ett leende på läpparna,
bröstet fyllt av ro.
Lyssna inte på depparna,
den är närmare än du tro'.
Du kan finna den på egen hand,
eller stärka den hos andra.
Du kan finna den i starka band,
medans du genom livet varndra.
Den fyller dig från topp till tå,
när den slår sig ner.
Ända ut i varje vrå,
Ondska finns ej längre mer.
Jag känner allt det varma,
Jag sitter här och ler.
Strålar utav karma,
och älskar allt jag ser. Postad den 2009-11-12 @ 22:31:42
Postad i Allmänt | Kommentarer (0)
Innan du kom, styrde jag mitt eget öde,
jag bar min egen livsglädje,
ägde mitt eget liv.
Du kom och förskönade allt.
Du var mitt öde,
i dig fann jag min livsglädje,
jag ville dela mitt liv med dig.
Nu vandrar jag utan öde,
min livsglädje är uttunnad,
Jag gav dig mitt liv,
och du försvann med det.
Jag kände mig hel,
sen kom du och gjorde mig hel,
Utan dig är jag tom...
Postad den 2009-11-05 @ 15:22:27
Postad i Allmänt | Kommentarer (0)
Höstmörker. Prasslande löv i träden. Ett tyst skrapande tyder på att vinden tagit tag i ett redan fallet och släpar det med sig längs asfalten.
En bildörr slår. Motorn surrar. Sedan dör det långsamt ut, ju längre bort på asfaltsvägen den kommer. Kanske körde den just över lövet?
Bilen har lämnat något efter sig. Tveksamma andetag talar om att en människa står kvar på samma plats där bildörren smällde bara några sekunder tidigare.
Personen ger inga fler ljud ifrån sig.
Nej, inte föränn den bryter vindens tystnad med att ta några steg bort från asfalten bekräftar den att mina öron inte spelat mig ett spratt.
Stegen krasar mot ett nytt underlag. Grus? Ja, ett svagt knaster för varje steg.
Andetagen blir tydligare, högre och fler. Det ligger en förväntan i dem.
Vinden ger ifrån sig ett tjut och personen svarar genom ett huttrande och det frasande ljudet från en dunjacka som sveps tätare intill en frusen kropp.
Så stannar stegen.
Vår gestalt står och väger fram och tillbaka på solurna under sig, något får den att tveka.
Så hörs ett långsamt andetag som stannar i bröstkorgen några sekunder och tillåts sedan pysa ut och avslutas i en bestämd fnys. Så hörs tre snabba steg, skosula mot betong. En trappa mitt i mörkret?
Ytterliggare tre snabba ljud, nu knoge mot trä. Det står en dörr i slutet i trappan.
Skrapande av sulorna mot trappavsatsen i några långa sekunder. Korta, spända andetag tycks eka i luften.
Så gnillsar dörren, en en lycklig mansröst välkomnar kvinnan i sitt liv och bjuder henne in genom dörren.
Hade jag öppnat ögonen hade jag sett dem förenas i en omfamning,
men jag fortsätter med slutna ögon, och lyssnar istället till ljudet av när två hjärtan förenas i en gemensam rytm.
Kan du se det framför dig? Det är bara att lyssna...
Postad den 2009-11-04 @ 22:48:07
Postad i Allmänt | Kommentarer (0)
Jag vill bara lägga in en liten notis här:
Nej, det är inte jag som sitter i ett rum utan fönster.
Det är heller inte jag som är vännen som döljer oron och sorgen.
Jag har inte heller (förhoppningsvis iaf) någon i min närhet som passar in på den beskrivningen.
Jag har skrivit det, ja. Men det handlar inte om mig.
Alla ni snälla som känner ett sting av oro:
andas ut, ni kan vara lugna.
Bland annat på grund av att ni finns <3
Kram <33
Postad den 2009-11-03 @ 19:35:13
Postad i Allmänt | Kommentarer (0)
Jag såg ditt leende din energiska blick.
Jag lyssnade till ditt skratt,
dina skämt och historier.
Jag njöt av ditt sällskap,
av att få vara en del av dig.
Du lät mig aldrig se tröttheten i ditt leende,
eller oron i din blick.
Jag kunde inte höra sorgen i ditt skratt,
förakten i dina skämt
eller den skärande längtan i dina historier
Du visade inget, lät inget skina igenom,
sände aldrig ut något rop på hjälp.
Litade du inte på mig?
Kanske hade du inte ens ett val?
Jag vet nu att jag aldrig var i ditt sälskap,
för du var aldrig där.
Och nu är det för sent
att någonsin få vara en del av dig. Postad den 2009-11-03 @ 19:27:50
Postad i Allmänt | Kommentarer (0)
Jag sitter ensam, ensam i ett mörker.
Någon knackar på fönstret,
med det går ju inte.
Det finns inga fönster här,
inga rutor att se ut eller in igenom,
bara speglar som alla är vända innåt,
in mot mitt eget djup och mörker.
Ingen kan hjälpa mig,
för ingen ser vad som händer.
Det finns inga fönster att se igenom.
Här inne finns bara jag,
och jag är på väg att försvinna. Postad den 2009-11-03 @ 11:00:13
Postad i Allmänt | Kommentarer (0)
